Rörelesen startade i Holland efter första världskriget. Holland var neutralt under kriget. Holland har en stor tradition inom framförallt konst. De Stijl räknas som tidig modernism och har haft stort inflytande på den modernistiska arkitekturen Le Corbusier som är en av de största modernistiska arkitekterna har tagit intryck av de Stijl. Rörelsen är på många sätt typisk för modernistisk arkitektur. Några typiska drag är exempelvis att tonvikten läggs på enkelhet, renhet (inga mönster och dekorationer) och balans.
Viljan att förena design, arkitektur och konst är något som var vanligt under början av 1900-talet och slutet av 1800-talet. Andra exempel är Arts and crafts i England, Jugend och Art Nouveau rörelsen i Tyskland och Frankrike, men framförallt jämförs de Stijl med Bauhausskolan eftersom de var samtida och bägge två tillhör modernismen.
Trots det är skillnaderna stora, de Stijl var en mycket striktare rörelse än Bauhaus. Reglerna var tydligare och mer entydiga. Bauhaus var också geografiskt begränsade hela rörelsen kretsade omkring en skola. De Stijl var ju uppbundet kring en tidskrift.
Sammanfattningsvis kan man säga att de Stijl var mer inriktat på att försöka renodla och hitta att gemensamt allmängiltigt formspråk medan Bauhaus stod för ett friare hållning.
Kanske är det också därför som de Stijl har haft större inflytande på arkitekturen än på konsten. De olika de Bauhaus konstnärerna skiljer sig åt och har gett upphov till flera olika stilar medan de Stijl strävade åt ett håll.
De Stijl har också en del gemensamt med den ryska konstruktivismen. Mondrian kan t.ex. jämföras med den ryska konstnären Malevitj som också arbetade med enkla former.
En del av idéerna går också igen i den ryska affisch konsten som också tagit upp en del av de abstrakta idéerna. Alla tre rörelserna hade en önskan att förena konst, design och arkitektur.
Tankarna omkring ett universellt bildspråk har också sina rötter i ett marxistiskt tänkande. Alla tre rörelserna hade en önskan att sprida sin konst till hela samhället och alla samhällsgrupper. Mondrian uttryckte i ett numer av de Stijl en önskan att kunna svara på den tekniska revolutionen och de nya sociala förhållandena, men också vara trogen sig själv och upplösa motsättningarna mellan konsten och livet.
